När ledighet blir vardagsmummel
Det är en ovärderlig lyx det här att vara ledig. Ledig från skola, ledig från jobb. Det är en underbar lyx som man normalt älskar. Längtar efter. Och vårdar ömt. Men nej, inte jag. Jag har alltid undrat om det är något fel på mig och nu börjar jag förstå att mina onda aningar alltid stämt.
Nu har det gått ungefär en månad sedan jag slutade skolan och min sambo har arbetat hela tiden, mina vänner arbetar eller är bortresta och jag som egentligen skulle arbeta kan inte göra det. Och det suger. Trots att solen har kastat sina varma strålar har jag suttit inne framför datorn och låtsas jobba. När regnet faller säger jag till mig själv "ja nu behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag sitter inne och jobbar". Jobbar? Nej det gör jag ju inte. Jag bloggar, kollar på TV, trist ökenTV som inte borde visas. Jag äter lite mat, alldeles för mycket onyttigt. Jag spelar kanske lite TVspel. Men framför allt väntar jag på att dagen ska ta slut. Det är helt enkelt tråkigt att vara ledig.
Jag ser de långhelger vi haft som min enda lediga tid. När någon frågar mig så jobbar jag hela sommaren. Och visst har jag ett jobb just nu, en hemsida som skulle bli klar men materialet kommer inte in som det ska så på det hela taget är jag ju ledig. En tidning som jag ska layouta men återigen kommer inte materialet in som det ska. Så på det hela taget är jag ledig.
Vad ska man göra då när det är sommar och man är ledig? Gå ut i parken och sola, ensam. Gå och bada, ensam. Gå på Gröna Lund (ja, jag är fortfarande inte så gammal att jag tröttnat), ensam. Gå på skansen, ensam. Åka ut till någon mysig skärgårdsö, ensam. Eller ska man kanske ta och hyra en stuga någonstans, ensam.
Allt låter verkligen mysigt, roligt och somrigt, menatt göra det ensam, njaaa. Jag kommer faktiskt inte på något som är riktigt roligt att göra ensam.
Det konstigaste av allt är att jag fortfarande tycker att sommaren varit lyckad hittills och rolig. Midsommar firades med nära vänner, jag har hälsat på mina föräldrar ute på landet i tre dagar, jag och sambon spenderade en långhelg i Göteborg med vänner och familj där. Sammanlagt är det åtta dagar av sommaren (som hittills varit 38 dagar lång)
man kan i och för sig säga att jag på kvällar träffat vänner, ätit någon glass eller två i solen. Kvar har jag en helg i Dalarna, en låg helg på landet tillsammans med sambo och en kamrat till honom och så sensommarens kräftskivor (vilket blir två eller tre stycken). Det är alltså sju eller åtta roliga dagar till av de 54 dagarna som är kvar. Att jag tycker att detta är en lyckad sommar får mig att fundera lite. Men vaddå det kanske är bra att inte ha så höga krav.
Jag börjar i allafall jobba om två och en halv vecka. Gott.
Nu har det gått ungefär en månad sedan jag slutade skolan och min sambo har arbetat hela tiden, mina vänner arbetar eller är bortresta och jag som egentligen skulle arbeta kan inte göra det. Och det suger. Trots att solen har kastat sina varma strålar har jag suttit inne framför datorn och låtsas jobba. När regnet faller säger jag till mig själv "ja nu behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag sitter inne och jobbar". Jobbar? Nej det gör jag ju inte. Jag bloggar, kollar på TV, trist ökenTV som inte borde visas. Jag äter lite mat, alldeles för mycket onyttigt. Jag spelar kanske lite TVspel. Men framför allt väntar jag på att dagen ska ta slut. Det är helt enkelt tråkigt att vara ledig.
Jag ser de långhelger vi haft som min enda lediga tid. När någon frågar mig så jobbar jag hela sommaren. Och visst har jag ett jobb just nu, en hemsida som skulle bli klar men materialet kommer inte in som det ska så på det hela taget är jag ju ledig. En tidning som jag ska layouta men återigen kommer inte materialet in som det ska. Så på det hela taget är jag ledig.
Vad ska man göra då när det är sommar och man är ledig? Gå ut i parken och sola, ensam. Gå och bada, ensam. Gå på Gröna Lund (ja, jag är fortfarande inte så gammal att jag tröttnat), ensam. Gå på skansen, ensam. Åka ut till någon mysig skärgårdsö, ensam. Eller ska man kanske ta och hyra en stuga någonstans, ensam.
Allt låter verkligen mysigt, roligt och somrigt, menatt göra det ensam, njaaa. Jag kommer faktiskt inte på något som är riktigt roligt att göra ensam.
Det konstigaste av allt är att jag fortfarande tycker att sommaren varit lyckad hittills och rolig. Midsommar firades med nära vänner, jag har hälsat på mina föräldrar ute på landet i tre dagar, jag och sambon spenderade en långhelg i Göteborg med vänner och familj där. Sammanlagt är det åtta dagar av sommaren (som hittills varit 38 dagar lång)
man kan i och för sig säga att jag på kvällar träffat vänner, ätit någon glass eller två i solen. Kvar har jag en helg i Dalarna, en låg helg på landet tillsammans med sambo och en kamrat till honom och så sensommarens kräftskivor (vilket blir två eller tre stycken). Det är alltså sju eller åtta roliga dagar till av de 54 dagarna som är kvar. Att jag tycker att detta är en lyckad sommar får mig att fundera lite. Men vaddå det kanske är bra att inte ha så höga krav.
Jag börjar i allafall jobba om två och en halv vecka. Gott.
Kommentarer
Trackback
