Narnia - mitt barndomsland
Sagan började långt innan min tid, men min saga började när jag var omkring sju år och skulle gå och lägga mig en kväll. Min pappa läste alltid för mig på kvällarna och det hela började med Narnia. Det är därför filmerna betyder så mycket för mig idag. Oavsett hur bra eller dåliga de egentligen är så tycker jag att de är underbara.
Jag minns att en TV version gjordes för många år sedan men jag kommer inte ihåg dem, nu däremot vill jag köpa alla Narnia filmer som görs, jag vill ha dem hemma tillsammans med min jätte bok. Boken med gamla teckningar som visar det stolta lejonet Aslan och de fyra modiga barnen.
När första boken öppnades knakade sidorna lite, denna läsning har nämligen gjorts förut, mina båda äldre systrar har haft liknande stunder precis innan de ska sova då pappa läst ett kapitel ur Narnia och mamma kommit in och sjungit en sång. Men jag, jag fick en ny utgåva med vackra teckningar. Jag var nog också lite yngre än mina systrar.
Det är i den första boken, Min morbror trollkaren är den viktigaste berättelsen. Det hela börjar i slutet av 1800-talet och förklarar hur resorna mellan vår värld och Narnia började. Redan i denna första bok får man möta lejonet Aslan.
Sedan går det över till Häxan och Lejonet. Syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy evakueras till ett gammalt hus på landet undan flyganfallen i London. Genom ett stort klädskåp kommer de allihop till landet Narnia. Där härjar en ond häxa men tillsammans med Aslan lyckas syskonen rädda landet.
Den tredje boken, Hästen och hans pojke, är berättelsen om vad som hände i Narnia under den tid då Peter den store härskade, och hans bror och systrar var kung och drottningar under honom. Ett grannland börjar invadera Narnia och landets framtid ligger i händerna på den bortrövade pojken Shasta och hästen Bri.
I den fjärde boken är vi tillbaka hos syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy. De är tillbaka i den vanliga världen, de sitter och väntar på ett tåg och plötsligt dras de bort från tågstationen och hamnar i ett busksnår. I Narnisk tid har det gått flera hundra år och de hittar sitt eget slott i ruiner. Människorna har erövrat landet och tystat träden och fördrivit invånarna. Återigen ställer Aslan barnen inför uppgiften att ställa allt till rätta och återföra den rättmätiga ledaren, prins Caspian, till tronen. Denna bok slutar även i ett stort tårflöde för min del då Peter och Susan helt plötsligt får nyheten att de blivit för gamla för Narnia och inte längre kan komma tillbaka.
I den femte boken kastas Lucy, Edmund och deras besvärlige kusin Eustace in i en tavla. Tillbaka till Narnia och denna gång hamnar de på ett skepp på ett stormigt hav. Här träffar de återigen prins Caspian som nu blivit kung. De styr skeppet Gryningen till de ensliga öarna och besegrar alla faror de möter på vägen. En omvälvande färd som till och med får besvärlige Eustace att förändras.
Sjätteboken inleds med att Eustace tar med sin skolkamrat Jill till Narnia. Han tar hennes hand och innan hon inser vad som händer befinner de sig i Narnia. Aslan har ett uppdrag åt dem. Pris Rilian, landets tronföljare, har länge varit försvunnen och det är nu tid att han stiger fram som landets ledare. Många har letat efter honom men ingen har lyckats. Det blir Eustace och Jills uppgift att hitta honom.
Den sjunde och avslutande boken knyter samman historien då gamla och nya narnier träffas och de som inte längre får vara i Narnia får komma tillbaka. Eustace och Jill hamnar efter förfärligt brak i Narnia igen. Förvirringen i landet är total och Narnias nuvarande kung för en ojämnkamp mot fienden och en listig tyrann som uppträder i Aslans namn. Träden är skövlade och ingen vet vem som är vän eller vem som är fiende. Tillsammans kämpar barnen, kungen och kungarna från förr en sista strid för att rädda Narnia och kanske skapa ett nytt bättre Narnia.
De sju böckerna har påverkat mig genom hela livet och trots att denna text inte blev som jag tänkt mig ville jag skriva den. Många säger att jag är alldeles för gammal för att svepas med och drömma mig bort från landet tomma ummet och staden klädskåp till den främmande världen Narnia. Där jag flyger med bevingade lejon, rider på en kentaurs rygg eller skjuter pilar mot fienden från en bergstopp. Förresten träffar jag med varenda pil.
Trots att åren har gått, har jag läst om böckerna flera gånger. Det är nästan så att jag läser den en gång vart annat eller vart tredje år. Jag älskar det. Landet som skapades för mig, som jag sedan kunde spendera alla mina somrar i. Även om jag sprang runt i skogen och på gräsmattan på landet kändes det riktigt. Jag var där, jag slogs vid sidan av Peter den store och jag lät vinden slå mig i ansiktet när jag red genom skogarna på Aslans rygg.
När jag i veckan såg Narnia – Prins Caspian på bio var jag återigen tillbaka i min barndomsvärld. Under filmen var jag helt klistrad vid allt som hände. På vägen hem dansande jag runt med trädgudinnorna och låtsades flyga genom luften. Jag var mitt i stridenshetta, ända tills jag blev tillsagd av sambon att lugna ner mig.
Dock funderar jag över varför filmerna inte görs i samma ordning som böckerna.
Jag minns att en TV version gjordes för många år sedan men jag kommer inte ihåg dem, nu däremot vill jag köpa alla Narnia filmer som görs, jag vill ha dem hemma tillsammans med min jätte bok. Boken med gamla teckningar som visar det stolta lejonet Aslan och de fyra modiga barnen.
När första boken öppnades knakade sidorna lite, denna läsning har nämligen gjorts förut, mina båda äldre systrar har haft liknande stunder precis innan de ska sova då pappa läst ett kapitel ur Narnia och mamma kommit in och sjungit en sång. Men jag, jag fick en ny utgåva med vackra teckningar. Jag var nog också lite yngre än mina systrar.
Det är i den första boken, Min morbror trollkaren är den viktigaste berättelsen. Det hela börjar i slutet av 1800-talet och förklarar hur resorna mellan vår värld och Narnia började. Redan i denna första bok får man möta lejonet Aslan.
Sedan går det över till Häxan och Lejonet. Syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy evakueras till ett gammalt hus på landet undan flyganfallen i London. Genom ett stort klädskåp kommer de allihop till landet Narnia. Där härjar en ond häxa men tillsammans med Aslan lyckas syskonen rädda landet.
Den tredje boken, Hästen och hans pojke, är berättelsen om vad som hände i Narnia under den tid då Peter den store härskade, och hans bror och systrar var kung och drottningar under honom. Ett grannland börjar invadera Narnia och landets framtid ligger i händerna på den bortrövade pojken Shasta och hästen Bri.
I den fjärde boken är vi tillbaka hos syskonen Peter, Susan, Edmund och Lucy. De är tillbaka i den vanliga världen, de sitter och väntar på ett tåg och plötsligt dras de bort från tågstationen och hamnar i ett busksnår. I Narnisk tid har det gått flera hundra år och de hittar sitt eget slott i ruiner. Människorna har erövrat landet och tystat träden och fördrivit invånarna. Återigen ställer Aslan barnen inför uppgiften att ställa allt till rätta och återföra den rättmätiga ledaren, prins Caspian, till tronen. Denna bok slutar även i ett stort tårflöde för min del då Peter och Susan helt plötsligt får nyheten att de blivit för gamla för Narnia och inte längre kan komma tillbaka.
I den femte boken kastas Lucy, Edmund och deras besvärlige kusin Eustace in i en tavla. Tillbaka till Narnia och denna gång hamnar de på ett skepp på ett stormigt hav. Här träffar de återigen prins Caspian som nu blivit kung. De styr skeppet Gryningen till de ensliga öarna och besegrar alla faror de möter på vägen. En omvälvande färd som till och med får besvärlige Eustace att förändras.
Sjätteboken inleds med att Eustace tar med sin skolkamrat Jill till Narnia. Han tar hennes hand och innan hon inser vad som händer befinner de sig i Narnia. Aslan har ett uppdrag åt dem. Pris Rilian, landets tronföljare, har länge varit försvunnen och det är nu tid att han stiger fram som landets ledare. Många har letat efter honom men ingen har lyckats. Det blir Eustace och Jills uppgift att hitta honom.
Den sjunde och avslutande boken knyter samman historien då gamla och nya narnier träffas och de som inte längre får vara i Narnia får komma tillbaka. Eustace och Jill hamnar efter förfärligt brak i Narnia igen. Förvirringen i landet är total och Narnias nuvarande kung för en ojämnkamp mot fienden och en listig tyrann som uppträder i Aslans namn. Träden är skövlade och ingen vet vem som är vän eller vem som är fiende. Tillsammans kämpar barnen, kungen och kungarna från förr en sista strid för att rädda Narnia och kanske skapa ett nytt bättre Narnia.
De sju böckerna har påverkat mig genom hela livet och trots att denna text inte blev som jag tänkt mig ville jag skriva den. Många säger att jag är alldeles för gammal för att svepas med och drömma mig bort från landet tomma ummet och staden klädskåp till den främmande världen Narnia. Där jag flyger med bevingade lejon, rider på en kentaurs rygg eller skjuter pilar mot fienden från en bergstopp. Förresten träffar jag med varenda pil.
Trots att åren har gått, har jag läst om böckerna flera gånger. Det är nästan så att jag läser den en gång vart annat eller vart tredje år. Jag älskar det. Landet som skapades för mig, som jag sedan kunde spendera alla mina somrar i. Även om jag sprang runt i skogen och på gräsmattan på landet kändes det riktigt. Jag var där, jag slogs vid sidan av Peter den store och jag lät vinden slå mig i ansiktet när jag red genom skogarna på Aslans rygg.
När jag i veckan såg Narnia – Prins Caspian på bio var jag återigen tillbaka i min barndomsvärld. Under filmen var jag helt klistrad vid allt som hände. På vägen hem dansande jag runt med trädgudinnorna och låtsades flyga genom luften. Jag var mitt i stridenshetta, ända tills jag blev tillsagd av sambon att lugna ner mig.
Dock funderar jag över varför filmerna inte görs i samma ordning som böckerna.
Kommentarer
Trackback
